fredag 18 mars 2011

"Nu vill jag ha, medicin,...

... medicin, medicin med det samma", sjöng Thore Skogman på sin tid. Samma sak skulle jag ha sjungit för hälsovårdaren i telefonluren i morse ifall jag haft min sångröst kvar. Men det har jag inte nu. Idag skulle det endast ha blivit ett hest kraxande. Så jag lät bli. Dessutom är hälsovårdarna av någon anledning så unga nuförtiden och här i vår stad talar de endast finska och har knappast hört talas om Thore Skogman, än mindre hört hans gamla slagdänga!

Medicinen jag behöver mest just nu är hostmedicin och ett recept på hostmedicin fick jag.
- Tror ni att någon förstod svenska vid hälsovårdscentralen. Nähä! Problemen började redan när jag skulle söka upp telefonnummern till Hälsovårdscentralen, som numera heter Hälsocentralen. Förr kunde man söka nummern under bokstaven H på företagsregistersidorna. Vet ni var man ska söka numera? På bokstaven K under Karleby stad! Vem fattar det när man är sjuk och har fullt med "bomull" i huvudet som hindrar en att tänka klart. Hur ska äldre människor hitta nummern? Jag bara frågar.


Som tur hade maken skrivit "Libeckska" och telefonnummern stort på pärmen på telefonkatalogen. Han hade en gång tidigare varit ute i samma ärende som jag och efter mycket sökande och perklande hade han antagligen ringt nummerupplysningen och fått rätta telefonnummern. Man känner sig så där lagom trött av flunssan och arg och sur p.g.a. sina egna tillkortakommanden på jakt efter en så enkel sak som ett telefonnummer. Att sedan möta ett "Voitko sanoa suomeksi!" blir nästan för mycket.



Jag har ingenting emot finska. Och jag önskar att jag också hade fått lära mig två språk redan som liten. Jag förstår finska mycket bra, men jag KAN INTE uttrycka mig lika bra och jag börjar stamma och söka orden som stockar sig i mitt tröga huvud just då när jag behöver dem. Jag fordrar ingenting annat än att få använda mitt eget språk när jag berättar om mina krämpor, sedan kan jag bra få svaret på finska och jag frågar upp ifall jag inte förstår svaret. Det om det.
Nu har jag åtminstone fått skriva av mig. Och jag fick ju mitt ärende uträttat.

Jag undrar hur det går ifall jag någongång ska söka upp telefonumret till MÖCS när deras nya namn finns i telefonkatalogen. Jag har väldigt svårt med diftongerna i finskan. Hur var det nu? KUIRU (diarré) eller KIURU (lärka)?

5 kommentarer:

Anonym sa...

Krya på dig och hoppas och hoppas du inte drabbas av den där kuiru också.
// Maria

Vonna sa...

Jaa, jag hoppas att jag slipper undan! H. Vonna

Anonym sa...

... men en rasande bra hostmedicin har du fått iaf! Vinterkräksjukan är i svang, så akta dig nu när allmäntillståndet är nedsatt.
B-a

Maja sa...

Håller fullständigt med om det där med finskan! Det där med så kallad tvåspråkig vård är nog en stor lögn i den här stan:-/ Att sjukhuset sedan fick ett enspråkigt finskt namn som dessutom är svårt för många svenskspråkiga att uttala är inte heller särskilt bra reklam.

För att inte tala om de som söker vård hos mig, och ska ringa till "Kuilu" ;)

Krya på dig!

Vonna sa...

Tack! Förr kunde man sjunga med Lill Lindfors när hon stämde upp i "Jag är så glad att jag är svensk, ho ho!" Nu får man ändra texten till "Det är ej lätt att vara svensk, ho ho!" :)