I bilen på väg hem idag på eftermiddagen lyssnade jag på radion. Det råkade vara Filippa (?) som kåserade kring begreppet tid och om det faktum att det verkar som om tiden går snabbare och snabbare ju äldre man blir. Alltså snabbare på det sättet att man inte hinner få lika mycket gjort som när man var yngre. Hon nämnde också fenomenet som vi väl alla någon gång har tänkt på, nämligen att sommarlovet nästan kändes som en evighet när man var barn. Det var ju som om man skulle ha haft hur långt sommarlov som helst och nu för tiden verkar sommaren vara förbi på några futtiga veckor... och... nu är det alltså redan september!
2 kommentarer:
Vackert! En 10-poängare...
B-a
En sensommarblomma i solnedgången sitter aldrig fel... ;)
Skicka en kommentar