Påskaftonskvällen var vacker men blåsig när vi åkte ut till våra kära vänners villa. När vi gått den sista korta biten öppnade sig vackra vyer utåt det delvis isbelagda vattnet. Isen såg svart och rutten ut på långt håll och verkade smälta bort med rekordfart i solskenet.
Klicka på bilderna så blir de större.
Solen speglade sig i vattnet bakom rönnen som står bredvid bastun.
Eldslågorna slog upp mot skyn när påskbrasan tändes.
Och Sven var på hugget och sprang omkring på stenarna i solskenet.
Det var en härlig kväll!
6 kommentarer:
Ni missade dock påskbrasans mest spännande skede: HUR många svordomar krävs det för att samla ihop allt brännbart?
Ja, men det skedet liksom hör till, eller hur ;)
I familjen Kronqvists fall: JA. Den enda som tar det med ro är katten. Vars bild min mor förresten inte ännu har kommenterat! Jag undrar - är hon sjuk?
...eller blev hon kvar ute på villan??
Vad fina bilder! Nästan så det ser ännu bättre ut på bild än i verkligheten- förutom Sven då förstås, han är bäst i verkligheten!Syrran
Ja, Sven är en pärla!
Skicka en kommentar